Textil material och tvättråd (Del 2 av Slow fashion)
Slow fashion handlar ju om kvalite före kvantiet och att köpa hållbart. Jag tänkte skriva lite om Textil material och tvättråd, hur de ska skötas och lite allmänna tvättråd om man köper kläder med naturmateril. Jag tänkte också ta upp lite om syntetmaterial så man vet vad de innehåller och hur de tillverkas så man förstår vad man kanske då väljer att köpa.
Kvalite och material
Kvalite gör att plagget håller längre, vårdare du det och sedan tillslut skänker det vidare kan du kalla det slow fashion. Med kvalite menar jag då att det är bra och ekologiskt material.
Textila fiber delas in i två grupper: naturfiber och tillverkade fiber. Det finns växtfiber och djurfiber inom Naturfiber och i tillverkade fiber är gjorde på kemisk väg och kan också delas in i två grupper: Regenatfiber och Syntetfiber. För att kunna få lite bättre koll på vad som är vad och hur de
Regenat fiber: har en grund av naturfiber ofta då cellulosa (trä) De går igenom en kemisk/mekanisk process för att bli mjuka.
Syntet fiber: tillverkas främst av olja och har egenskaper som töjbarhet, elasticitet och hållfasthet. Det finns tre grupper inom detta och de heter polyamid, polyester, akryl. Dessa material suger ej åt sig fukt bra, blir lätt statiska och drar åt sig smuts. Det positiva är att de är starka, relativt elastiska och skrynklar inte lätt.
Naturfiber:
Bomull
är det vanligaste materialet – fibern är mjuk, följsam och slitstark och som alla naturmaterial andas det. Det krävs mycket gödsling till odling, bekämpningsmedel för ohyra och kräver mycket vatten. Ju tjockare bomullstyget är desto bättre och längre kommer det att hålla. Ekologisk bomull med certifiering heter GOTS – certifiering. Är det ekologisk bomull har det ej använts konstgödsel kemiska bekämpningsmedel och bonden använder sig av växelbruk så inte jorden utarmas. Dessutom måste marken vara giftfri i 3 år för att få certifiering. Krävs dock mycket vatten till att odla bomull.
Ull
håller värmen och håller torrt men ser också till att man inte blir svettig. Lätt att hålla rent, bara att hänga ut och vädra,gärna i fuktigt väder så blir det rent på några timmar. Ull är också slitstarkt och har lång livslängd. Bra ur miljösynpunkt, tvätt och hållbart.
Silke
Kommer från trådar som silkesmasken spinner till sin kokong. Silke är namnet på fibern och siden på tyget. Textilen är skör så ta hand om plagget med försiktighet, men fantastiks kvalitet och håller länge. Siden andas och undviker att man blir svettig. Ett mer miljövänligt silke är när man använder en metod som heter PeaceSilk, då skär man varsamt upp kokongen, annars är det tyvärr så att kokongen kokas och larven dör.
Lin
Har bra uppsugningsförmåga, andas och känns sval mot huden. När det kommer till själva odlingen av lin så krävs det inte mycket bevattning, gödsling eller bekämpningsmedel vilket är väldigt bra ur miljösynpunkt.
Bambu
Har långa fiber i stammen, behöver inte konstgödsel, konstbevattning eller bekämningsmedel och växer snabbt. Bambuviskos kräver många kemikalier och tyvärr är det större delen av produktionen som är just bambuviskos. Men det finns ekologisk bambu som är mekaniskt bearbetad och inte behöver kemikalier. Bambutyget andas, är antibakteriellt samt att smuts och lukt inte fastnar så lätt på tyget.
Hampa
Snabbväxande nässelväxt som blir upp till 9 m hög. Denna växt behöver inget konstgödsel eller bekämpningsmedel och dessutom tillför den näringsämnen till jorden och kan odlas på näringsfattiga marker. Textilen är mycket slitstark, är anistatiskt, andas och drar ej till sig smuts. Fibern från hampa kan omvandlas från stickande grovlek till glansigt fint tyg så det kan både likana siden eller säckväv! Bereds precis som bambu, kemiskt eller mekaniskt.
Läder
För att läder ska bli mjukt och följsamt så behövs det garvas. Och 85 % av allt läder garvas med krom – tungmetall som är jätte giftigt. Men om man vill göra ett medvetet val så finns det natur garvat (vegetabiliskt garvat) skinn. Då används barkpulver från olika typer av träd.
Regenatfiber
Viskos är en konstfiber men kommer från cellulosa, trä, exempel bambu eller tall. Lättare att få rent än ex bomull och skrynklar mindre, fin glans och snyggt fall är bra egenskaper men fibern utvinns i en kemisk process så inte speciellt hållbar.
Tencel/lyocell är framställ från cellulosa men med en snällare kemisk process. Framtaget i ett slutet system som omöjliggör farligt utsläpp. Det finns mer eller mindre farlig skala i kemsik process. Tencel/lyocell är ligger i den mindre skalan.
Syntetfiber
Polyester är slitstarkt, torkar snabbt transporterar fukt effektivt och väldigt vanligt kläder. Men det är gjort på olja och det är en ej förnyelsebar råvara alltså inte speciellt hållbar eller miljövänlig. Däremot finns det mycket av den varan som också återvinns, eller exempel PET flaskor välj hellre det.
Fleece är oftast gjort av polyester varje gång du tvättar fleece plagg (eller oljebaserade fiber) så lossnar massor av mikro plast partiklar som följer med ut i avloppen. De är för små för att fastna i reningsverket och följer då med ut i våra hav. Där äter djurplankton upp dem och på sikt riskerar att försämra livskraften och fortplantningsförmågan hela vägen till toppen av näringskedjan där vi människor finns.
Nylon/polyamid används till strumpbyxor och sportkläder. Klarar att blandas med stor del elastan och är tåliga och kan stretchas utan att gå sönder. Gjort av plast så inte speciellt miljövänligt.
Akryl oljebaserad fiber som kräver lösningsmedel och kemikalier vid framställning. Används oftast för att fryga ut eller ersätta ull i stickade plagg. Har ej samma bra egenskaper som ull, noppar lätt, släpper ut värmen, statiskt och andas inte bra.
Elastan/spandex/lyera är töjbart och elastiskt. Blandas alltid med andra material. Utvinns ur olja och kräver kemikalier och lösningsmedel för att tillverkas.
Så för att sammanfatta så i både tillverkningsprocess och för att ha på sig så är naturmaterial det mest miljövänligaste. Materialen andas, släpper in och ut luft vilket gör att du svettas mindre, det i sin tur leder till mindre lukt och då ävven mindre tvätt och mindre vattenförbrukning. Bra för både tid och miljön!
Skötsel för en mer hållbar livsstil
Att sänka temperaturen när vi tvättar är miljövänligt men det är inte det viktigaste vi kan göra för miljön. Det stora problemet är egentligen att vi tvättar för ofta. Ibland räcker det med att endast vädra eller behandla en fläck. Här kommer lite tips på hur man kan minska på tvätten som gynnar miljön och plaggen så att de håller längre.
- Skapa en plats för använda kläder som inte är ren men inte heller smutsig. Det är kanske inte att föredra att lägga in en använd tröja på en nytvättad.
- Svettlukt kan man behandla genom att spraya en vatten- och ättikalösning under ärmarna på tröjan och vädra ett dygn ute.
- En skål med ättika är även bra att ställa in i klädkammaren/garderoben om de är en ofrächs doft.
- Ättika kan även användas vid tvättning.
- Tvätta enstaka fläckar och inte hela plagget
- Vädra plaggen efter användning för att fräscha upp dem.
- Galltvål, olivtvål eller aleppotvål funkar som fläckbortagning
- Frys illaluktande plag i en påse ett par timmar, funkar även på tuggumi!
- Kör alltid full tvätt om maskinen ska användas.
- Skippa sköljmedel helt, onödigt och väldigt dåligt för naturen då det mesta följer med ut i slaskvattnet. Sköljmedel innehåller svårt nedbrytbara katjoniska tensider.
- Flytande tvättmedel framför pulverform. Lättare att skölja ur och lämnar mindre tvättmedelsrester.
- Tvättnötter mer skonsam för miljön – finns i flytande form också 100% nedbrytbara. Fungerar utmärkt för allergiker, känslig hy och eksem.
- Överdosera inte med tvättmedel. Det blir rent med liten mängd
Tvättråd naturmaterial
- Fruktfläckar kan man använda pressad citron, vinäger eller ättika. Droppa på och låt verka någon minut och skölj sedan med ljummet vatten.
- Blodfläckar kan man blötlägga i kallt vatten och salt i ett par timmar. Tvätta sedan som vanligt.
- Stryk aldrig på en fläck för smutsen fastnar då.
- Fett fläckar kan du ta bort genom att blöta och gnida lite galltvål eller aleppotvål, fukta fläcken och gnugga lite försiktigt. Skölj sedan och torka.
- Kaffefläck? Häll en klick filmjölk och låt torka och borsta av.
- Rödvinsfläck kan behandlas med vitvin, ättika, citroner eller vinäger. Löser upp fläcken och skölj ordentligt och tvätta som vanligt.
- Noppor kan man ta bort med fintandad kam eller rakhyvel.
Om du har naturmaterial i dina kläder så kommer lite tvätt- och skötselråd:
Bomull är lättskött och tål att tvättas i upp till 95 grader men 30-40 grader räcker bra om det inte är fläckar. Finns risk att plagget krymper vid för höga grader. Torka liggandes eller hängandes.
Lin och Hampa plagg behöver rikligt med vatten när de tvättas för inte fibrerna ska brytas ner. Blötlägg först oh lägg in fuktig i maskinen för att undvika brytveck. Centrifugera sparsamt samt häng eller plantorka.
Ull Tvätta så sällan som möjligt. Häng ut och vädra gärna i fuktig luft för då strävar fibern efter att få sin naturliga form. Ylle tovar lätt ihop sig då dden är känslig för friktion. Tvätta förhand eller på ullprogram och ha ingen sentifugering. Bra att använda är ull tvättmedel eller olivtvål. Vrid ur och plantorka. Vill du undvika mal så kan man använda cederträ.
Siden Sidenplagg är känsliga och bör tvättas så sällan som möjligt och då förhand med siden tvättmedel, ekoshampo eller någon droppe diskmedel. Skölj flera gånger, vrid ur och hängtorka. Man kan använda sig av tvättpåsar till känsliga textiler.
Så kan man sköta sina plagg utan att använda maskinen så spar man på både vattenförbrukningen och kläderna vilket gör att de håller längre och då behöver man inte köpa nytt lika ofta. Tvättar man med miljövänligt medel när man väl tvättar kläderna så är det ännu bätte!
Ekobay Store säljer tvättmedel från Gröna gredelina som är gjort på tvättnötter och är giftfritt läs mer här!
// Karin Carlsson
Ekobay Store – För en hållbar livsstil